Avteoretisera ideologin

Avteoretisera ideologin – Vänsterpress 9/11 under rubriken ”Jämlikhet gör oss friskare och lyckligare”

Vänsterpartiet har visat ännu en gång att vi i opinionssiffrorna inte orkar lyfta antalet intresserade väljare.

Många är förslagen på förändring.

En av de mer sällan debatterade ämnena är det ideologiskt färgade språkbruk som vi vänsterpartister, från botten till toppen, använder oss av i politiska sammanhang.

Vi hävdar att många potentiella väljare, som i grunden delar våra värderingar, har svårt att anamma och ta till sig teoretiska uttryck som marxism, klasskamp, socialism, patriarkat och feminism. Alltför många lägger dessutom till en egen tolkning, till stor del påverkad av dagens medialandskap. Den ideologiskt färgade terminologin vänder sig snarast inåt, för att stärka de redan frälsta men riskerar att stöta bort nya potentiella väljare. Vi anser att vi gör det väldigt svårt för oss om vi behöver skola och utbilda nya väljare i vår ideologiska bas och terminologi för att förstå vad vi står för och vad vi vill åstadkomma. Vi menar att vi i stället kanske borde anpassa språkbruket.

Vi uppfattar att dagens väljare i väldigt låg grad är intresserade av teori, ideologi, klass-/samhällsanalyser eller annat teoretiserande – de vill i stället se vart vi gemensamt skall färdas (vilket samhälle vi vill uppnå, dvs mål och vision), med vilket färdmedel (hur vi skall uppnå detta samhälle, dvs realpolitik och reformer), med vilka medresenärer vi delar färden (vilka vi inom partiet är, vilka värderingar och människosyn vi delar). Framför allt vill de se konkret handling och reformer. Givetvis behöver vi även stärka vår trovärdighet genom att lyfta fram de faktiska framgångssagor som V redan har uppnått, lokalt, regionalt och nationellt.

Vi tror därför att vi i mycket högre grad måste fortsätta driva realpolitiska frågor men tona ner de ideologiska grunderna, oavsett vilka grunder vi talar om. Inget hindrar oss att driva en jämlik, feministisk och socialistisk politik ändå!

Ett lysande exempel är Carin Högstedts förslag om barnomsorg i Växjö under nattetid från 1 mars i år, som går att läsa här: http://smp.se/nyheter/lobbyn/alla-kan-inte-arbeta-nio-till-fem(2297340).gm

Det är ett förslag som utan problem går att se både som socialistiskt och feministiskt, men det uttrycks på ett sätt så att alla förstår poängen och inte en enda av 14 kommentarer på smp.se väljer att kalla henne för ”kommunist” eller förlöjliga förslaget med att hon är feminist som ”alla vet hur de är”.

Vi tror att det är nödvändigt att göra V till ett parti där så många som möjligt kan känna sig hemma, där vi gemensamt kämpar för en bättre värld för oss, våra medmänniskor och framförallt kommande generationer, oavsett socioekonomisk bakgrund och ideologisk skolning! Då tydlighet och enkelhet är nödvändiga i dagens snabba samhälle så måste vi även göra politik enkelt, tydligt och engagerande för alla och absolut inte komplicera mer än vad som behövs.

Borgerligheten har varit extremt framgångsrika i just att använda sig av enkla uttryck som kraftfullt beskriver kärnan i ideologin utan att folk skall behöva läsa in sig på tex Adam Smith.

Exempel från Milton Friedman/Adam Smith: ”En fri marknad där egenintresset får regera kommer att göra livet bättre för alla”. Exempel från den av nyliberalismen anammade Socialdarwinismen: ”Är man duktig så kommer man i en fri marknad inte bara överleva utan också bli rik och lycklig. De som inte gjort sig rika eller ens tjänar sitt uppehälle får skylla sig själva då de antingen inte kämpat hårt nog eller inte har de medfödda talangerna”.

Till skillnad från nyliberalerna måste vi dock fortsatt “vara bäst i klassen” och basera våra åsikter på forskning och statistik. Det finns så oerhört mycket ny forskning som stödjer våra grundsatser att vi har alla möjligheter i världen att använda oss av denna som stöd i argumentationen. Jämlikhetsanden är bara ett bra exempel, bland många, med sitt oerhört relevanta och starka:

”Jämlikhet gör oss både friskare och lyckligare”.

Kopplingen i exemplet ovan finns varken till någon ideologi eller teori utan till statistik från verkligheten, något som är oändligt mycket enklare för framförallt nya väljare att ta in men även för oss själva att använda oss av i den dagliga retoriken – utan att göra omständiga kopplingar till socialism, marxism eller feminism.

Låt oss därför avteoretisera ideologin genom att:

vi förenklar språkbruket
vi undviker alltför ideologiskt färgat språkbruk
vi använder oss av praktiska och enkla exempel från verkligheten
vi lyfter fram och tydliggör framgångssagor från vardagspolitiken
vi söker aktivt stöd i forskning och statistik för att stärka vår argumentation
vi upprepar enkla och kraftfulla axiom och dogmer

Gör vi detta så tror vi att vi har all möjlighet att bli ett brett, folkligt och starkt vänsteralternativ!

Jerker Nilsson, Vänsterpartiet Älmhult och Johan Lindkvist, Vänsterpartiet Mark

Publicerat i Blandat | Lämna en kommentar

Var är vänsterns tillväxtkritik och ekologiska ansvar?

Som ny medlem i partiet har jag en liten fundering på partiprogrammet [1] gällande följande stycke (i kapitlet ”Ett grundläggande ekologiskt förhållningssätt”, på sida 8, rad 8-12):

Den ekonomiska tillväxten måste underställas en utveckling som är ekologiskt hållbar, vilket inte kan ske inom ramen för en kapitalistisk ekonomi. Frågan om tillväxt måste kombineras med frågan om vad samhället ska använda tillväxten till och på vilket sätt tillväxten skapas.

För mig innebär lydelsen att vänsterpartiet inte är tillväxtkritiskt utan snarare resonerar i termer av hur vi skall skapa och fördela tillväxten samt vad vi skall använda den till. Detta innebär inget ifrågasättande av tillväxten som sådan utan verkar mera vara ett konstaterande att vi faktiskt behöver en ekonomisk tillväxt. Jag är därtill tveksam till att man förstått den verkliga innebörden av tillväxt.

Vad är tillväxt?

Tillväxt är i dess vanligaste form ett mått på den årliga procentuella ökningen av den ekonomiska aktiviteten, tex 2% årlig ökning. Med ekonomisk aktivitet (och som också kan uttryckas som hastighet i ekonomin) avses då BNP [2] som innebär summan av värdet av all konsumtion av varor och tjänster under ett år, vilket i praktiken även implicerar förbrukning av en viss mängd ändliga resurser. Tillväxt innebär därför en procentuell ökning av förbrukningen av ändliga resurser.

Det många som diskuterar tillväxt missar är att tillväxt per definition faktiskt innebär en accelerering av hastigheten i ekonomin, vilket i praktiken implicerar en accelererande resursanvändning. Inte nog med det, tillväxt är per definition dessutom en exponentiell ökning av hastigheten vilket medför att accelerationen dessutom hela tiden ökar.

Är det verkligen detta Vänsterpartiet avser med formuleringen? Om inte, så är det en mycket olycklig formulering då det lätt kan tolkas som ett anammande av tillväxtbefrämjande politik.

Faktum är att vi redan, sedan något decennium tillbaka, passerat den hastighet som vår lilla planet tål. Vårt ekologiska fotavtryck [3] ligger globalt nära en takt som skulle kräva 1.5 jordklot. I Sverige närmar det sig 3.0 jordklot. Att i det läget prata om accelererande konsumtion och resursanvändning som norm och något att sträva efter känns inte helt rätt.

Man kan enkelt göra liknelsen med bilkörning: Låt oss föreställa oss att vi är ute och kör bil (med en mycket stark motor), att gaspedalen är nedtryckt till hälften, att vi redan kör långt snabbare än fartbegränsningarna, att bilen fortfarande accelererar och att vi i det läget kontinuerligt trycker ner pedalen allt längre mot botten -Detta är vad en exponentiell tillväxt innebär i praktiken!

 

Varför är det då ändå ett sådant fokus på tillväxt i all ekonomisk debatt?

Det finns endast en anledning, i vår del av världen, att fortsatt sprida lögnen om behovet av  ständig tillväxt och det är att tillväxt krävs för att finanskapitalisterna skall få ränta på sitt investerade kapital (som förväntas växa exponentiellt med säg 5% per år) – inget annat!

Vi övriga behöver ingen ekonomisk tillväxt för att bygga ut välfärden med nya vägar, sjukhus, skolor och utökad samhällsservice – för detta räcker ett fixt BNP (dvs en konstant hastighet i ekonomin).

Vilken välfärd vi kan uppnå i ett samhälle beror i realiteten på i vilken grad vi kan se till att alla som kan också får möjlighet att bidra, var vi gemensamt väljer att lägga resurserna och hur väl vi hushåller med de resurser, både i form av human- och naturkapital, vi har!

Dessa insikter skulle jag önska fanns beskrivna som en naturlig del i partiprogrammet, i stället för den tillväxtbefrämjande text som idag finns där!

[1] Vänsterpartiets partiprogram, antaget av Vänsterpartiets 37:e kongress 6–8 juni 2008

[2] Wikipedia (Sv):  Bruttonationalprodukt (BNP) är ett mått på den totala ekonomiska aktiviteten i ett land under en tidsperiod, vanligen ett år. Det kan uttryckas som värdet av total konsumtion av varor och tjänster, bruttoinvesteringar samt export minus import. Om man i ett land summerar värdet av alla färdiga varor och tjänster som producerats under ett år får man fram landets bruttonationalprodukt.

[3] Ekologiskt fotavtryck enligt WWF

Publicerat i Blandat | 2 kommentarer

Historien upprepar sig

Jag kan inte annat än att konstatera att historien upprepas än en gång:

Under den ekonomiska krisen på 30-talet så skulle man hitta en syndabock och man fann en hel religion (som man försökte göra till en ras) när de verkliga skyldiga var ett antal bankirer som skuldsatt Tyskland efter WW-I. Därefter började man först rensa ur och skrämma dem som tidigast såg igenom den nationalistiska rörelsens lögner och också hade alternativa förklaringar och lösningar på krisen, nämligen kommunister och socialister (mha av bolsjevikhotet). Först därefter försökta man rensa ur judar, romer, handikappade och psykiskt sjuka.

Det är mycket tydligt att vi inte lärt av historien, att se tendenserna och agera i tid – bäva månde världen…

…såvida vi inte lyckas styra om debatten till de verkliga orsakerna till den ökade främligsfientligheten i hela Europa, dvs en ekonomisk kris och massarbetslöshet skapat av finansparasiternas rofferi. Gå i polemik med sverigedemokrater och andra främlingsfientliga krafter fungerar inte, därtill verkar de allt för bra retoriker och välorganiserade, utan skapar bara ett vi och dom (dvs humanister-demokrater vs nationalister-rasister) som förstärker skiljelinjerna, ger dem publicitet samt stärker deras verklighetsbeskrivning men framför allt flyttar fokus från krisens verkliga orsaker.

Jag tror f.ö. inte att den övriga organiserade borgerligheten (dvs de politiska partierna inom Alliansen) i någon större utsträckning skriver under på den verklighetsbeskrivning som SD vill göra gällande. Jag tror dock att deras lite tafatta kritik av de främlingsfientliga krafterna har ett annat ursprung:

De vill inte på något vis att en stark debatt kring de verkliga orsakerna till kriserna i Europa och USA skall komma upp på dagordningen. Vi pratar då om en, av nyliberala idéer, skapad kapitalackumulation hos finansparasiterna och en motsvarande skuldackumulation hos oss andra (svenska statens minskade skulder har endast lett till en omfördelning till hushållen…så Sverige är inte på något sätt förskonat). Att från borgerligheten stå mer eller mindre passiv till den framväxande främlingsfientligheten kan därför misstänkas ha ett överordnat syfte, nämligen att till varje pris undvika en revolt mot den politik som så katastrofalt har misslyckats och som vi nu ser effekterna av, inte bara i Europa utom även i USA.

Att vi inom vänstern inte lyckats föra upp denna diskussion i skenet av århundradets finanskris är inget annat än ett katastrofalt misslyckande från vår sida! Det enda vi sanna demokrater kan göra är att peka ut de verkliga orsakerna till arbetslösheten och skuldkrisen i Europa – ja, jag ser det som vår plikt och vi måste göra det massivt och inte försöka gå i polemik med de främlingsfientliga krafterna då detta endast flyttar fokus från de verkliga problemen i samhällen!

Svensson-1, Svensson-2, Alltid Rött Alltid Rätt, Lasses blog, Lasses blog-2, Jonas Sjöstedt, Kildén & Åsman

Publicerat i främlingsfientlighet, Politik, rasism | Märkt , , | 1 kommentar

Rödgrön eftervalsdebatt – Del 2 – S till höger, vad innebär det för oss?

Apropå Mona Sahlins ”politiska testamente” står det nu klart att vi för en tid framöver får beredda oss på att driva opinionsbilning och gräsrotsarbete allena, se DN, SvD, JS.

En vis man sade en gång att inga förde moderat politik lika bra som socialdemokraterna (underförstått att de fick med folket och facket på densamma) – nu har moderaterna visat att de kan föra sin egen politik lika bra själva. Att S nu officiellt försöker föra denna politik kommer bli svårt då väljarna föredrar moderaterna som gör det mer trovärdigt och konsekvent och detta leder samhället obönhörligen mot ett 3/4-dels sammhälle. För oss kan endast ett 4/4-delssamhälle vara vårt mål – inget annat! Låt oss fortsätta arbeta konsekvent i denna riktning och låt S irra bort sig i de nyliberala sumpmarkerna tills dess att de kommer till insikt!

Vi måste stå för en tydlig näringslivspolitik där framgångsrika företag inte byggs på skrämda fack/arbetare, lönedumpningar eller spelar ut länder, regioner, samhällen och anställda mot varandra. I stället skall vi föda fram företag som ser potentialen i alla medarbetare, dvs alla de högt bildade, språkkunniga och engagerade arbetare såväl som tjänstemän och entreprenörer vi har i Sverige. Vi vill se företag som tar ansvar för sina medarbetare, sitt land, sin region, sitt närsamhälle och miljön. Dessa företag kommer vara de som lyckas framöver och det skall vi hjälpa till med, stora som små, kooperativa såväl som privata!

Vi skall vara konsekventa i vårt förakt för all typ av politisk pajkastning, mot våra politiska motståndare såväl som internt, då detta bara gynnar våra machiavelliska motståndare – Låt dem inte sprida sin söndra och härska-metodik och vurm för personval! Låt oss i stället fokusera på att bygga upp en delad vision om Sveriges framtid tillsammans med väljarna och presentera konkreta åtgärder som syftar i visionens riktning!

Vi bör lämna eller tona ner eventuella framtida allianser till förmån för att bygga upp en stark rörelse underifrån som formulerar den vision om ett bättre samhälle som en majoritet av väljarna innerst inne önskar! I sakfrågor kan vi givetvis ge och ta så länge vi inte i tummar på vår strävan om ett mer jämlikt, demokratiskt, öppnare, friskare, lyckligare samt miljömässigt hållbart Sverige!

Spelplanen är fri sedan S lämnat vänstra planhalvan så låt oss i lugn och ro:

  1. formera laget kring våra värderingar och tydliggöra dessa tillsammans
  2. formulera en inspirerande vision och få med en deltagande publik på densamma
  3. ständigt utmana de nyliberala ”sanningarna” på höger planhalva med stöd av modern forskning, fakta och statistik i våra argument kring jämlikhet, hälsa, utbildning, ekonomi och miljö
  4. ta ett steg i taget och inta allt större del av spelfältet, bit för bit…
  5. fira våra segrar, stora som små
  6. stötta varandra och lösa upp interna konflikter
  7. …och framför allt, se till att ha kul när vi gemensamt kämpar för ett bättre samhälle för våra barn och barnbarn!
  8. 2022 har en majoritet av väljarkåren äntligen förstått och anammat den politik och vision vi står för men även sett den fungera i praktiken, mestadels lokalt än så länge…och vår partiledare står där som statsminister och tackar alla som kämpat under valrörelsen!

Vi måste ständigt nära drömmen och med gemensamma krafter skall vi göra den möjlig!

Publicerat i Eftervalsdebatt | Märkt , , | Lämna en kommentar

EMU och andra ekonomiska samarbeten

Apropå den i och för sig relevanta diskussion som förs angående EMU just nu under den, för den gemensamma valutan, pågående krisen: Jag är egentligen väldigt trött på alla dessa ekonomiska samarbeten och institutioner, då de flesta av oss inser att de egentligen enbart är till för att gagna den globala storfinansens rovdrift på människor och natur.

Margeret Thatcher myntade ”There is no alternative” (TINA) men detta var bara ett politiskt utspel för att undvika kritisk granskning och ifrågasättande av de nyliberala idéer som bland annat fortfarande färgar EU och dess institutioner. Visst finns det alternativ och som tur är så lever vi i Europa ännu i demokratier – vi kan få precis de institutioner som vi medborgare önskar…men vi måste kämpa för det…för det kommer inte gratis!

EMU är döende och snart knakar säkert även själva EU i fogarna.

Jag går tom så långt att själva globaliseringen har stora problem just nu – avser då mest stundande valutakrig och mer av protektionism. Förhoppningsvis gäller problemen inte den delen som handlar om delande av kunskap, demokrati, miljötänkande, försoning och fred, jämlikhet, respekt mellan kulturer, sund handel mellan länder och ödesfrågan nummer ett som handlar om hur vi, på den lilla biosfären vi kallar jorden (som svävar så ensam i världsrymden), skall hantera klimatet och begränsade resurser. Det är den andra, den ekonomiska, som lett till den ena finanskrisen efter den andra under decennier nu, Indonesien, Thailand, Japan, Sverige, Mexiko, Argentina, USA, Grekland, Irland… Dessa kriser har inte skapats av människor i den reella ekonomin som föds, går i skola, arbetar som hantverkare/lärare/sjuksköterskor/ingenjörer/…,  handlar, sätter barn till världen, blir sjuka, får åldringsvård och till slut dör…utan dessa kriser är alla skapade av finansiella institutioner och avsaknad av regleringar av dessa  (som ser till att just dessa institutioner inte riskerar samhällsekonomin och människors väl och ve).

När vi i Sverige tex slår oss för bröstet för att vi lyckats med tillväxt utan klimatpåverkan då missar vi några små detaljer: vi har exporterat tillverkningsindustri, dvs rovdrift på miljö och människor till utvecklingsländer medans vi importerat arbetslöshet…och fortfarande konsumerar vi långt över vad som är hållbart. Vår tillväxt har dessutom, precis som i USA innan finanskrisen, till stor del byggt på ökade privata skulder och vi kommer att se att det inte är hållbart. De tydligaste tecknet är massarbetslösheten – om vi har tillväxt med en arbetslöshet på denna nivå då måste vi ifrågasätta fundamentet för vårt ekonomiska system.

Vi behöver inte små förändringar i marginalen byggda på ett ekonomiskt system som kör oss rätt över kanten – vi behöver ett radikalt annorlunda samhälle som respekterar såväl människor som natur och som vi med gott samvete kan lämna över till barn och barnbarn!

Som tur är finns en hel generation av upplysta, beresta och globalt ihopkopplade individer som har möjlighet att ta in och dela information om planetens tillstånd, starta en global och kreativ diskussion och också få till en förändring. Jag skulle uttrycka det som David C Korten:

We are the ones we’ve been waiting for!

Publicerat i Blandat | Märkt , , | Lämna en kommentar

Rödgrön eftervalsdebatt – Del 1 – Är det medias fel?

Diskussionerna i eftervalsdebatten har gått heta och ofta kommer medias roll upp. Givetvis har de en stor påverkan på debatten genom sin filtrerade rapportering och i viss mån även genom sin förmåga att styra dagordningen. Jag tror dock inte att detta är en historiskt unik situation och har inte hindrat folkrörelser att växa sig starka under gångna sekler.

Jag skulle snarare kunna hävda att vi varit alltför passiva och låtit media styra agendan – detta är vårt problem, inte medias! Om vi skall ha en chans att ändra pågående trend mot en permanentad högerregim så måste vi vara mkt mer självkritiska än att gripa första bästa ”yttre förklaring till vårt nederlag.

Jag skulle snarare hävda följande:

Trots att medielandkapet faktiskt i mångt och mycket har demokratiserats så har vi inte nått fram med vårt budskap! Med medielandskapet avser jag då förutom gammelmedia (som tappar alltmer) själva tillkomsten av alla nya kommunikationskanaler såsom bloggar, facebook och google+ (dvs ett mkt mer socialt nätverkande internet). Exemplet är hur det enkla ropet på hjälp som Emelie postade på sin blog (angående hennes mors utförsäkring) höll på att välta hela den borgerliga framfarten.

Trots att forskningen (tex ”The age of empathy” – Frans de Waal”) har slagit hål på myten om människan som mestadels en egoistisk varelse (som så mkt har frodats i olika tappningar i över ett sekel, från förvanskningar av Darwin till extrapolationer av Adam Smith) så har vi inte lyckats få fram visionen om att ett humare samhälle är möjligt och också det mest naturliga för oss som grupp.

Trots att forskningen (”Jämlikhetsanden” – Wilkinson och Picket) så tydligt visat på de mkt starka sambanden mellan jämlikhet och framgångsrika samhällen (i form av mer lycka, bättre hälsa samt mindre av kriminalitet mm) så har vi inte förmått väljare att inse att vi inta kan gå mot ett alltmer ojämlikt samhälle om vi totalt skall få det bättre. Senaste i raden att börja använda sig av denna forskning är UNDP (FNs utvecklingsorgan) i sin rapport om mänsklig utveckling.

Trots att det kapitalistiska systemet à la Wallstreet än en gång så kapitalt misslyckats (och vi befinner oss just nu i kapitalismens största kris sedan 1930-talet) så har vi inte kunnat få fram vårt budskap om att ett alternativt system måste fram där storkapital, spekulation och utsugning ersätts med verkliga företag och människor som producerar verkliga produkter och tjänster till alla våras genuina behov och med respekt för naturen och ändliga resurser.

Trots att klimatfrågan (åtminståne tom några månader innan valet, i gammelmedia dvs) varit en av de riktigt stora globala frågorna så har vi inte lyckats vända debatten bort från fokuset på en ständig tillväxt till ett mer hållbart samhälle där framgång mäts i termer av lycka, hälsa och påverkan på naturen i stället för det förlegade (och rent kontraproduktiva) BNP. Exemplen är många på negativa företeelser som ökar BNP – skilsmässor, trafikolyckor, brottslighet, ökad skuldsättning, krig mm mm.

Jag ser därför att vi snarare har det serverat för oss, dvs att vi har alla möjligheter i världen att faktiskt äntligen kunna samla styrkorna för att få utvecklingen på rätt köl igen.

Nu är det upp till oss att tydligt visa på vilket samhälle vi vill lämna över till våra barn och barnbarn (vision), vad vårt syfte är och vilka vi tjänar som parti/rörelse (kanske lite bort från arbetarparti-stämpeln – vi tjänar ju faktiskt alla), hur vi skall ta oss dit (strategi och taktik) och vilka värderingar som skall leda oss längs vägen!

Publicerat i Eftervalsdebatt, Politik | Märkt , | Lämna en kommentar